Till offer åt Molok

”Besiktningsmannen skär upp buken på björnen.− Jaha, skall vi kolla vad nalle har ätit? säger han. Det ryker om det stinkande maginnehållet. Besiktningsmannen rotar runt i sörjan med en pinne. Mungiporna far ner i en misstrogen min.− Vad i helvete är det den har käkat? mumlar han. Karlarna i jaktlaget kommer närmare, kliar sig i bakhuvudena så att kepsskärmarna glider ner i pannorna. Någon får fram sina glasögon. De vet ju att björnen har ätit upp Samuel Johanssons gråhund. Besiktningsmannen reser sig. Håller en liten benbit mellan fingrarna.− Vet ni vad det här är? frågar han. Han är alldeles grå i ansiktet. Skogen har tystnat, ingen vind, ingen fågel. Det är som att den tiger om en hemlighet.− Det är inte hund i alla fall. Så mycket kan jag berätta.” Man skjuter en björn i byn Lainio. I björnmagen finner man en tumme från en människa. Några månader senare hittar man en kvinna mördad i sitt hem. Hon har blivit brutalt ihjälstucken med en grep. Kammaråklagare Rebecka Martinsson leder till en början förundersökningen, men blir bortkopplad från utredningen. På egen hand börjar hon forska i mordet på kvinnan och ett antal dödsfall som tidigare har avskrivits som olyckor. Det gäller att hitta sambandet innan fler faller offer.